Living next door to challenge, Things will never be the same again, I close my eyes and remember a place in the sun Where we used to live

sådär, nu är allt nerpackat i tre resväskor. imorgon runt tre tiden tar vi förmodligen en taxi till luxenburg för att sedan ta rer ut mot charles de gaulle. och vidare mot svealand, stockholm stad, södermalm, hornsgatan. mitt hem men endå inte mitt hem. mitt gammla hem. mitt nya hem.
i veckan sa jag hej då till carl, hilma och pernilla. carl satt med yougurt runt hela munnen och förstod inte så mycket alls, men jag gav honom en puss på huvudet och vände snabbt om. hilma ville inte säga så mycket. inte kramas heller. hon ville bara åka skidor under mina ben. jag tror att hon var lite ledssen. Pernilla, det hjärtegullet, som hjälpt oss så mycket med deposetionen och madamme ragge.. och allt. jag gav henne fina blommor iallfall.
jag och mamma har haft fina dagar i värmeböljan, denna extrema svettiga värmebölja!
hon påstår dock att jag aldrig har vart så här blek i hela mitt liv, att jag ser söndersupen ut och har gått upp i vikt. det sistnämnd stämmer. allt med kärlek i rösten. min fina mamma. utan henne hadde jag nog aldrig kommit hem, hadde drunknat under någon av mina väskor.
varken ophelia eller jag fattar nog att jag lämnar staden imorgon.
fick höra annas röst på telefon idag. och imrogon blir hon tjugo bast.
tove fyllde tjugofyra idag och vi åt picknick i luxenburg parken.
jag babblar på, för att jag vet igentligen inte vad jag ska skriva. jag fattar ju inte ens själv. att jag om ett dygn befinner mig i sverige med min bästa vän. pank och lite halv tom.
jag vet att jag kommer in i vardagen hemma snabbt, jag har ju levt i den förut. eller ja, hur vet jag hur vardagen ser ut hemma nu? hur är alla? hur är jag?
jag har haft en hejdundrans tid, med upp och ned gångar, jag har vuxit på alla sätt och vis, alla håll och kanter, på bredden och på längden. jag har träffat helt fantastiska människor och lärt mig ett nytt språk, lärt mig leva i en annan kultur, i en riktig stor stad, med en riktigt puls, med liv och fantastika platser. en stad jag lärt mig att älska, respektera och leva i.
jag vet att jag kanske kunde ha gjort bättre ifrån mig i skolan, fått bättre på proven, gjort alla mina läxor, att jag kasnke kunde ha sparat mer pengar, kanske kunde ha druckigt mindre vin, rökt mindre ciggaretter, diskat mer, haft mer ordning på mina kläder, tagit bort mitt hår ur duchen, blivit mindre full, undvikigt att falla för äldre killar med flickvänner, osv osv. men ska jag vara ärlig så ångrar jag inte en sekund. inte ens bråken och tårarna. för jag har verkligen fått ut något så otroligt fint av allt. jag kommer alltid att minnas den här tiden och jag har träffat människor som jag älskar av hela mitt hjärta.
jag vet att jag nte ska vara ledsen,att jag istället ska se på det som att jag har haft en underbar tid och vara jävligt glad över det. och det ska jag också försöka.
jag kommer sakna staden så otroligt mycket, alla platser, alla sma brasserier, cafeer och fik överallt, språket, det otroligt vackra språket, alla barer och ställen vi alltid gått ut på, bugsys, high lander, long hop, truskel, pop in, osv. jag kommer till och med sakna skolan, klassrummet och min mongo klass. jag kommer sakna att leva tillsammans med anna och op, jag kommer sakna att aldrig behöva vara ensam, att alltid vakan upp med någon brevid sig, att bara veta att någon är i nerheten, utan att man behöver prata eller säga något, våra nätter, våra förfester på rue de steinquerke, våra sjuka veckor på bulevard voltaire, jag kommer sakna vinet, skratten, berusningen, sången, tårarna på taket, dush partyn med filip och op, sitta i underkläder med vin på våran bakgata tidigt på morgonen, jag kommer sakna långa diskusioner med ljus, att vandra i paris, att sitta vid sienne, att åka på en svettig trång metro, att prata jätte mycket franska efter några glas, att träffa nya spännande människor, att ha lady gaga på repeat, att sitta i fönstret och kolla in på granen och röka cigarett efter cigarett.
jag tror att jag kan hålla på i en evighet.

det är slut på en era, nu kliver jag in i nästa. jag kommer att ha en bra sommar med mina älskade och otroligt saknade vänner där hemma. jag kan knappt bärga mig för att omfamna dem.
nu ska jag röka min absolut sista kvälls ciggarett i mitt fönster. för sista gången.
vi ses imrogon sverige.
vi ses snart igen frankrike. glöm inte bort mig.