A version of myself.

coucou,
samma internettcafe igen. laste igenom mina inlag och fy fan vilket dyssebarn jag e. har ju inte stavat ratt pa en endaste mening i hela bloggen.

haller pa att kissa pa mig och jag har absolut inget vettigt att uppdatera er dar hemma om. forutom att mina humorsvangningar just nu inte ar att leka med. att jag saknar jennifers skratt lika mycket som jag saknar filippas skratt. jag saknar johans kramar och hans lukt. och en javla massa andra manniskor.

har ocksa insett att anna har en ipod hogtalare och det har gjort min tillvaro lite ljusare. jag kan namligen satta pa min ipod ibland och slippa ophanpoffans och annas comerisiella skitiga popularmusik.

bitter tjej. fast igentligen inte. det ar bara nan konstig period. och att franskan ar sa javla svar.

tycker att det ar ratt skumt hur fruktansvart oppna O,A och jag e med varandra. igar kvall lag anna och drog bort harstran fran min tutte, bara ett smatt exempel. men sant kasnke inte ar konstig eftersom att vi lever sa tatt inpa varandra.

nej. nu ska jag sluta ordbajsa. som johan sa fint skulle ha sagt det.
laters.